Förstå elräkningen
En svensk elräkning är tre olika affärer som råkat hamna på samma papper. Bara en av dem går att handla upp – och det är den som de flesta aldrig rör.
De tre delarna
1. Elhandel. Det här är själva elen, som du köper av ett elhandelsbolag du väljer fritt. Posten består av spotpriset från Nord Pool, elbolagets påslag per kilowattimme och en fast månadsavgift. Det är den enda delen av räkningen som konkurrensutsätts.
2. Elnät. Transporten av elen till din fastighet, som du köper av det nätbolag som äger ledningarna på din adress. Ett reglerat monopol – du kan inte välja. Posten består av en fast abonnemangsavgift kopplad till din säkringsstorlek och en rörlig överföringsavgift per kilowattimme. Allt fler bolag lägger till en effektavgift baserad på din högsta effekttopp.
3. Skatter. Energiskatt på 54,9 öre/kWh exklusive moms, som sedan 2018 redovisas av nätbolaget. Ovanpå allt läggs 25 procent moms – även på energiskatten.
Hur fördelningen brukar se ut
För en villa med 20 000 kWh om året och normala priser blir fördelningen ungefär: en tredjedel elhandel, en tredjedel elnät och en tredjedel skatt och moms. Under en priskris förskjuts det kraftigt mot elhandel, medan elnät och skatt ligger stilla.
Det är därför en dyr vinter känns så våldsam: hela ökningen ligger i den ena tredjedelen, som kan femdubblas medan de andra två står still.
Poster som förvirrar
Elcertifikat. Systemet fasades ut och avslutades 2035 för nya anläggningar, men avgiften kan fortfarande dyka upp på äldre avtal. Den ska i så fall vara mycket liten.
Ursprungsgarantier. Kostnaden för att märka din el som förnybar. Några ören per kilowattimme. Påverkar inte vilken el som faktiskt kommer ur uttaget – det är samma el i samma ledningar oavsett.
Fakturaavgift. Vissa bolag tar betalt för pappersfaktura. Går nästan alltid att slippa genom att välja e-faktura eller autogiro.
Myndighetsavgifter. Elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift. Tillsammans några tiotal kronor om året, fastställda av staten.
Kontrollera det här
- Står det anvisat pris eller tillsvidarepris på fakturan? Då har du aldrig valt elavtal och betalar kraftigt överpris. Byt i dag.
- Har en kampanjperiod löpt ut? Jämför påslaget mot vad du tecknade dig för.
- Är säkringsstorleken rätt? Har du 20A men klarar dig på 16A kan du sänka den fasta nätavgiften med flera tusen om året.
- Stämmer mätarställningen? Vid ovanligt hög förbrukning, jämför med samma månad förra året innan du antar att något är fel.
Vanliga frågor
- Varför får jag två elräkningar?
- Därför att du köper två olika saker av två olika företag: själva elen av ett elhandelsbolag, och transporten av elen av elnätsbolaget. Vissa bolag samfakturerar båda på en faktura, men det är fortfarande två separata affärer.
- Hur mycket av elräkningen kan jag påverka?
- Grovt räknat hälften. Elhandelsdelen – spotpris, påslag och månadsavgift – kan du handla upp fritt. Elnätsavgiften och energiskatten är bundna till din adress och går inte att förhandla om.
- Vad är preliminär debitering?
- Vissa bolag fakturerar i förskott baserat på uppskattad förbrukning och stämmer av i efterhand. Sedan alla svenska elmätare blivit fjärravlästa är det ovanligt för el, men förekommer fortfarande. Kontrollera om din faktura säger "preliminär" eller "avräkning".
- Var hittar jag min årsförbrukning?
- På elnätsfakturan, oftast som en graf eller en summering av de senaste tolv månaderna. Den finns också i ditt nätbolags app eller kundportal. Siffran är det viktigaste du behöver för att jämföra elavtal.
- Vad är anläggnings-id?
- En 18-siffrig kod som unikt identifierar din elmätare. Den står på elnätsfakturan och behövs när du tecknar nytt elavtal. Den börjar alltid med 735999.